Alleima använder vissa nyckeltal som inte definieras av IFRS. Dessa finansiella mått används eftersom de anses utgöra värdefull information för Alleimas operativa utveckling och likviditet. Nyckeltalen skall inte ses som substitut för Alleimas finansiella rapporter som upprättats i enlighet med IFRS. Definitioner av dessa nyckeltal beskrivs nedan, men andra företag kan räkna ut dessa alternativa nyckeltal på ett annat sätt och därför är dessa inte alltid jämförbara med liknande nyckeltal som används av andra företag.
Finansiella definitioner
Mått | Definition |
Avkastning på sysselsatt kapital, % | Annualiserat rörelseresultat plus finansiella intäkter justerat för derivat, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital för de senaste fyra kvartalen. Sysselsatt kapital definieras som totalt kapital minus icke räntebärande skulder. |
Bruttoresultat | Intäkter minus kostnader för sålda varor. |
Bruttomarginal, % | Intäkter minus kostnader för sålda varor i relation till intäkter. |
Capex (nettoinvesteringar) | Investeringar och försäljning av materiella och immateriella tillgångar. |
Capex i förhållande till intäkter, % | Capex dividerat med intäkter. |
EBIT | Resultat före räntor och skatter (Rörelseresultat). |
EBIT-marginal, % | EBIT i förhållande till intäkter. |
EBITDA | Rörelseresultat (EBIT) före av- och nedskrivningar. |
EBITDA-marginal, % | EBITDA i förhållande till intäkter. |
Finansiell nettoskuld (+) | Nettoskuld exklusive nettopensions- och leasingskulder. |
Fritt operativt kassaflöde | EBITDA justerat för icke kassaflödespåverkande poster plus förändring i rörelsekapitalet minus investeringar och avyttringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar och plus amortering av leasingskulder. |
Justerad bruttomarginal, % | Intäkter minus kostnader för sålda varor, justerad för metallpriseffekter och jämförelsestörande poster, i förhållande till intäkter. |
Justerad EBIT | Rörelseresultat (EBIT) exklusive metallpriseffekter och jämförelsestörande poster. |
Justerad EBIT-marginal, % | Justerad EBIT i förhållande till intäkter. |
Justerad EBITDA | Rörelseresultat (EBIT) före av- och nedskrivningar, justerat för metallpriseffekter och jämförelsestörande poster. |
Justerad EBITDA-marginal, % | Justerad EBITDA i förhållande till intäkter. |
Justerat resultat för perioden | Periodens resultat, justerat för metallpriseffekter, jämförelsestörande poster, och skatteeffekter. |
Justerat resultat per aktie | Justerat resultat för perioden dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. |
Jämförelsestörande poster | Realisationsvinster och -förluster från avyttringar och större omstruktureringsinitiativ, nedskrivningar, realisationsvinster och -förluster från avyttringar av finansiella tillgångar samt andra väsentliga poster som har en betydande inverkan på jämförbarheten. |
Metallpriseffekter | Metallprispåverkan på rörelseresultat under en viss period från förändringar i legeringspriser som uppkommer från tiden mellan inköp (inkluderad i kostnad för sålda varor) och försäljning av en legering (inkluderad i intäkten) när legeringstillägg appliceras. |
Nettoskuld (+) | Räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder, inklusive nettopensions- och leasingskuld, minskat med likvida medel. |
Nettoskuld/eget kapital | Nettoskuld dividerad med eget kapital. |
Nettoskuld/justerad EBITDA | Nettoskuld dividerat med justerad EBITDA. |
Orderingång | Orderingång för en period avser alla ordrar som mottagits för omedelbar leverans och de ordrar för framtida leverans för vilka leveransdatum och kvantiteter har bekräftats. |
Orderingång i relation till intäkter, % | Periodens orderingång dividerat med periodens intäkter. |
Organisk tillväxt, % | Förändring i orderingång eller intäkter efter justering för valutakurseffekter och strukturförändringar såsom avyttringar och förvärv samt legeringstillägg. |
Rörelsekapital | Summa varulager, kundfordringar, leverantörsskulder och andra kortfristiga icke räntebärande fordringar och skulder, inklusive sådana som klassificeras som skulder och tillgångar som innehas för försäljning, men exklusive skattefordringar och skatteskulder samt avsättningar. |
Rörelsekapital i relation till intäkter, % | Årsvärdet är genomsnittligt rörelsekapital för fyra kvartal dividerat med intäkter för helåret. |
Ordlista
Produkt | Svensk översättning | Definition |
Bars | Stång | Rostfritt stål gjutet som rundstång för bearbetning i en rad olika kvaliteter, däribland rostfritt duplexstål och super-duplexstål. |
Billets | Ämne efter stränggjutning eller från göt | Stål gjutet i en kompakt rund form. Tillgängligt i en rad olika material, såsom rostfritt stål, rostfritt duplexstål och nickellegeringar. |
Bloom | Ämne efter stränggjutning eller från göt | Stål gjutet i en kompakt fyrkantig form. Tillgängligt i en rad olika material, såsom rostfritt stål, rostfritt duplexstål och nickellegeringar. |
Cladding tubes | Kapslingsrör | Kapslingsrör används främst som bränslerör med en grupp bränslestavar som innehåller klyvbart material (uran) som utgör bränslet till kärnkraftsreaktorer. |
Composite tubing | Kompoundrör | Kompoundrör passar för användningsområden där förhållandena utanför och inne i röret kräver materialegenskaper som inte kan uppfyllas med bara ett material. Kompoundrör består av två olika legeringar som är metallurgiskt bundna till varandra för att uppnå goda värmeöverföringsegenskaper. En legering används för att motstå korrosion, medan den andra ofta är ett material godkänt för tryckkärl. |
Compressor valve steel | Kompressorventilstål | Bandstålskvaliteter med en mycket hög utmattningshållfasthet, särskilt utformade för att uppfylla de höga kraven på kompressorventiler. |
Corrosion Resistant Alloy (CRA) | Korrosionsbeständig legering | Kvalitet med hög mekanisk hållfasthet och utmärkt korrosionsbeständighet, t.ex. mot punktfrätning och sprickkorrosion, spänningskorrosion (SCC), sura och basiska miljöer samt erosionskorrosion. |
GDI automotive tubing | Rör till bilindustrin | Sömlösa rostfria rör utvecklade för motorer med direktinsprutning av bensin. |
High-pressure tubing | Högtrycksrör | Sömlösa högtrycksrör till en rad högtryckstillämpningar med vätska eller gas som tryckmedium, såsom hydrauliska installationer, provbänkar och vattenskärningsutrustning. |
Hollow bar | Ämnesrör | Ämnesrör är en stång av rostfritt stål som ofta används till bearbetningskomponenter. |
Ingots | Göt | Göt är en stålmassa som har gjutits till en viss storlek och form (såsom stång, plåt eller tunnplåt) som passar att lagras, transporteras och bearbetas till halvfabrikat eller färdiga produkter. |
Kanthal® APM | – | Kanthal® APM är en avancerad pulvermetallurgisk, urskiljningshärdad, ferritisk järn-krom-aluminiumlegering (FeCrAl) för användning vid temperaturer upp till 1 425 grader Celsius (2 600 grader Fahrenheit). Legeringen kännetecknas av exceptionellt god formstabilitet och oxidationsresistens. |
Kanthal® APMT | – | Kanthal® APMT är en avancerad pulvermetallurgisk, urskiljningshärdad, ferritisk järn-krom-aluminium-molybdenlegering (FeCrAlMo legering) som rekommenderas för varaktig användning upp till 1 250 grader Celsius (2 280 grader Fahrenheit) i oxiderande och reducerande miljöer. |
OCTG (Oil Country Tubular Goods) | OCTG-rörgods | OCTG-rörgods eller produktionsrör avser höljen, rör som används inom oljeindustrin. |
Umbilical tubes | Umbilicalrör | Umbilicalrör är livlinan mellan ytinstallationer och undervattensutrustning och sammankopplar yt- och havsbottenolja och gasutrustning för kontroller, kraft och värme. Umbilicalrör är designade för högt systematiskt tryck på stora djup, där tunnare väggar och högre styrka krävs. |
Hållbarhetsdefinitioner
Term / Förkortning | Utskriven benämning | Definition |
HÄLSA OCH SÄKERHET | ||
ET | Exponeringstimmar | Verkliga antalet timmar som arbetsstyrkan arbetat i tidsperioden som avses. Exponeringstimmarna utgör ett mått på tiden som arbetsstyrkan varit utsatt för risken för en arbetsrelaterad olycka. |
FI | Dödsolycka | En olycka där den skadade personen omkom som en konsekvens av den inträffade incidenten. |
LTI | Olycka med frånvaro | En olycka som resulterat i minst en dags frånvaro från arbetet. |
LTIFR | Olycksfallsfrekvens av olyckor med frånvaro | (FI + LTI) * NF / ET |
MTI | Olycka som kräver medicinsk behandling | En olycka där den skadade personen inte kan återgå till sin ordinarie arbetsuppgift direkt efter att blivit medicinskt behandlad. |
NF | Normaliseringsfaktor | En beräkningsfaktor som normaliserar antalet olyckor till antal olyckor som inträffar om exponeringstimmarna är konstant. * Normaliseringsfaktorn som används som standard kan skilja sig runt om I världen. 1 000 000 timmar används vanligvtis i Europa medan man I Usa vanligen använder 200 000 timmar som normaliseringsfaktor. Alleima använder 1 000 000 timmar som normaliseringsfaktor. |
RWI | Arbetsbegränsande olycka | En olycka där den skadade personen inte behöver vara frånvarande från sitt arbete, men endast kan genomföra en del av sin ordinarie arbetsuppgift. |
TRI | Totalt antal registrerbara olyckor | Indikatorn är en summering av antalet ”registrerbara” olyckor i följande kategorier: dödsolyckor, frånvaro-olyckor, arbetsbegränsade olyckor och olyckor som kräver medicinsk behandling. TRI = FI + LTI + RWI + MTI Övriga olyckor som inte är definierade och inkluderade ovan faller i kategorin ”Mindre olyckor” och har mindre allvarliga konsekvenser för den skadade personen. De är så kallade omplåstringsskador där personen kan återgå till sin ordinarie arbetsuppgift direkt efter att skadan setts över. Mindre olyckor rapporteras också in i vår statistik, men ingår inte i begreppet TRI. |
TRIFR | Olycksfallsfrekvens av totalt antal registrerbara olyckor | TRI * NF / ET |
UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER | ||
CO2e | Koldioxidekvivalenter | Universalt mått för att visa global uppvärmningspotential (GWP) för var och en av de sex växthusgaserna. Den uttrycks som GWP för en enhet av koldioxid. Den används för att kunna mäta utsläpp (eller undvikande av utsläpp) av olika växthusgaser i en och samma enhet – CO2e.[1] |
GHG | Växthusgas | Gaser som konstaterats fånga värme i atmosräfen. De vanligaste växthusgaserne utgörs av koldioxid (CO2); metan (CH4); dikväveoxid /lustgas (N2O) samt fluorerade gaser. |
Scope 1 | Kategori som grupperar koldioxidutsläpp som orsakas av egen direkt verksamhet | Delas in i två underkategorier: bränsle- och råmaterialbaserat utsläpp. - Bränslebaserat härrör från de processer inom egna verksamheten där bränslen förbränns med syfte att använda energiinnehållet, exempelvis till att värma en ugn genom förbränning av gasol. - Råmaterialbaserat är kopplat till de processer där oxidation av kol förekommer, till exempel i reduktionsprocesser eller processer där kolinnehåll i metallråvara avgår. |
Scope 2 | Kategori som grupperar koldioxidutsläpp som orsakas indirekt genom att vi köper energi. | Elkonsumtion, fjärrvärme & fjärrkyla samt inköpt ånga. |
ÅTERVUNNET STÅL | ||
Primärt material | Icke-cirkulerat material | Jungfruliga material, t.ex. legeringsämnen. |
Sekundärt material | Cirkulerat material | Metaller från källor som inte är primärt material t.ex. metallskrot som kan smältas om i ståltillverkningen |
Skrotandel (%) | Andel skrot i tillverkat stål | Sekundärt material / (primärt material + sekundärt material) x 100 |
MÅNGFALD, INKLUDERING OCH TILLHÖRIGHET | ||
Andel kvinnliga chefer | Andel kvinnliga chefer i relation till totalt antal chefer. | Anger den procentuella andelen av totalt antal chefer i arbetsstyrkan som indentifierar sig som kvinnor. |
[1] The Greenhouse Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting Standard. Revised edition. (https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/ghg-protocol-revised.pdf)